Vår vardag är en annans dröm

Man får sig ofta en och annan tankeställare när man bor i ett land som Indonesien. Saker som är självklara för oss visar sig vara en dröm för en annan. Vi har Puspa omkring oss i princip fem dagar i veckan. Och vi har under de åren hon varit hos oss gjort vårt bästa för att förbättra kvalitén på hennes och hennes barns liv. Tillbaka har vi fått otrolig tacksamhet och kärlek.

Förra veckan skickade vi iväg henne till banken för att öppna upp ett konto och få ett atm-kort. För henne var det ett gigantiskt steg i livet. Något hon aldrig tidigare hade kunnat drömma om. Efteråt var hon så enormt tacksam för att “vi ger henne mod att ta steg framåt i livet” och att det betyder så otroligt mycket för henne.

Igår efter vi hade varit på bio så bestämde vi oss för att Puspa och hennes barn skulle få uppleva samma sak. Det är mycket möjligt att det är den enda chansen de någonsin kommer att få.

Minen när hon förstod att barnen skulle gå på BIO var både förtjust och uppskrämd. “Jag vet ju inte hur man gör”, sa hon och erkände att hon blev jättenervös. 

Senare på kvällen fick jag ett sms där hon skrev att hennes dotter flera gånger undrat över hur en biosalong ser ut och hur det egentligen känns att se en film i en.

Men tänk er att det är ingenting hon någonsin bett om att få göra, för det är helt enkelt bortom deras värld. 

Så i helgen ska de mysa ner sig i stora skinnfåtöljer med filtar över sig och äta popcorn till en rolig animerad film. 

Tänk på att vår vardag är ofta någon annans dröm.

3 thoughts on “Vår vardag är en annans dröm

  1. Min make och jag bodde i Bandung på Java i två och ett halvt år;
    hela 1980 och 81 och halva 82. Han var geolog och arbetade med den indonesiska geologiska undersökningen. Vårt yngsta barn hade just börjat college, så det var en perfekt tidpunkt för oss. Det var en underbar tid.
    Vår housekeeper-cook, Mumun, “kom med huset”. Hon var en fantastisk kvinna. Hennes man jobbade och bodde på en tea plantation i Pengalengan med hennes mor och barn. Man och barn kom till Bandung varannan veckända, och hon åkte hem varannan. Vi blev mycket goda vänner; bjudna till hennes hem flera gånger.
    Vår tid i Indonesia var den bästa och mest givande vi upplevt.

Leave a Reply to Helena Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>